Cookie Consent

By clicking “Accept”, you agree to the storing of cookies on your device to enhance site navigation, analyze site usage, and assist in our marketing efforts. View our Privacy Policy for more information.

Cookie preferences

Hur ska fjärrvärmekunder betala för effekt när klimatet varierar mer?

Många fjärrvärmebolag är oroliga för att intäkterna från att sälja värme börjar gå ner eller variera väldigt kraftigt. Detta kan bero på flera olika anledningar, men de senaste två åren har visat att ett mer varierande klimat har skapat stora problem i intäktströmmarna för många fjärrvärmebolag. Att skapa nya affärer och tjänster kring fjärrvärme är i många fall sättet att möta såna utmaningar på, men fjärrvärmen lider också av att ha prissättningar och prismodeller som leder till problem för både kunder och bolaget självt!

Det brukar heta att en affärsmodell är mer än bara sättet att ta betalt på, men ibland är det faktiskt viktigt att gå till just sin prismodell för att få förändringar till stånd.

I vår webinarserie om prismodeller kommer vi i varje avsnitt att lyfta de aspekter som vi ser som allra viktigast att tänka på vid utformningen av en prismodell för fjärrvärme. Häng med!

I det första avsnittet kommer vi att prata om hur en prismodell bäst utformas för att ge stabila intäkter som speglar den investering som gjorts i nät och produktion för varje kund. Helt enkelt, hur ska vi prissätta så att varje kund har fått betala för sin del av kakan, varken mer eller mindre? Och hur kan man undvika att intäkterna blir alltför beroende av hur kall en vinter blir?

Till att börja med är effekt ett bra mått för att spegla investeringskostnad. Vad är det då? Vi är vana vid att prata om energi, ett hus kan till exempel använda 1000 kWh på en månad. Med effekt menas den energi per tidsenhet som ett hus använder, till exempel kilowatt, kW. På sommaren behövs det kanske bara 100 kW värme som mest för att värma upp ett hus, medan det på vintern i samma hus kan behövas 2000 kW. Man kan säga att en kund abonnerar på tjänsten “varmt hus” och betalar därefter. För fjärrvärmebolaget gäller det då att kunna leverera ett varmt hus, oavsett vad som händer och för att göra det måste man ha installerat tillräckligt mycket effekt för att alltid kunna värma upp huset. Fjärrvärmebolaget måste installera tillräckligt mycket effekt för att kunna möta behovet på vintern, men på sommaren utnyttjas effekten nästan inte alls. Effekt kostar dock att investera i, och däri ligger problemet!

Vi sade precis att fjärrvärmebolaget måste installera tillräckligt mycket effekt, men vad är tillräckligt mycket effekt? I många fall säger man att effekten man betalar för bestäms av den högsta effekten som har uppmätts i ditt hus på senaste tiden. Ofta görs någon form av medelvärdering för att undvika att kortvariga spikar och/eller felaktiga mätvärden ska få stort genomslag. Det här är bra, eftersom det innebär att varje kund betalar för sin del av kakan. Men det är också mindre bra eftersom det innebär att ett historiskt beteende får väldigt stor påverkan på framtida kostnader och intäkter! Exempelvis var vintern 2019 onormalt varm, och fjärrvärmebolag som baserar sin effektavgift på senaste årets mätvärden fick mycket, mycket lägre fasta intäkter än vad som är normalt, och faktiskt behövdes vintern 2020, när det var kallare än vanligt!

Ett sätt att undvika för stora variationer i intäkter är att välja en utomhustemperatur som bestämmer vilken effekt som det ska betalas för, till exempel -10 °C. Men vad händer om det inte blir så kallt ett år? Vanligtvis använder man en metod som heter energi- eller effektsignatur för att ta hand om det problemet. Det är en metod som utnyttjar uppmätt data för att förutspå resultat där det inte finns data. En enkel form av maskininlärning faktiskt! Energisignaturer är bra, eftersom de ger en gemensam grund som kan hållas konstant över åren och det ger en mindre varierande kostnad för kunder och intäkt för fjärrvärmebolag. Nackdelen är att det blir lite svårare att relatera till för många kunder, och det ställer större krav på att ha bra ordning på mätdatan från husen. I bilden nedan har vi räknat lite på vad skillnaden i intäkter blir för ett fjärrvärmenät om man använder uppmätta siffror för att ta betalt för effekt, eller om man har använt energisignatur vid -10 °C.

Intäkter för ett fiktivt fjärrvärmenät i medel över 10 år. Med effektavgift baserat på uppmätta värden till vänster och med energisignatur till höger.

Tar vi ett medelvärde av fjärrvärmebolagets intäkter över 10 år blir de precis lika stora med uppmätt effekt och med energisignatur. Däremot minskar variansen betydligt om energisignaturer används, 3 procentenheter i ett kallt år och 1 procentenhet i ett varmt år!

Energisignaturer är en god väg mot att använda sig av mer data för att göra prismodeller mer rättvisa och förutsägbara, men de blir också trubbiga av att till exempel bara titta på utomhustemperatur för att ge den dimensionerande effekten. Vi tror att framtiden för sådana här modeller ligger i att använda sig ännu mer av den data som mäts upp och att med hjälp av mer avancerade metoder ta betalt för precis rätt effekt för varje kund! Om vi tillåter oss att bli ännu mer visionära så tror vi att effektavgifter kommer att bli lättare att påverka från fjärrvärmekundens sida och därmed förhoppningsvis kanske mer förståeliga också.

Är ni nyfikna på hur maskininlärning kan användas för att ta fram dimensionerande effekt i fjärrvärmenät kan ni kika på en recap av vårt senaste webinarie på ämnet här

Är ni sugna på att veta mer om till exempel beräkningarna vi gjorde för det fiktiva nätet och att höra mer om vad vi tänker att framtiden för att ta betalt för fjärrvärmeeffekt kommer att se ut bör ni anmäla er till vårt webinarie här nedan!

Anmäl er direkt för att hålla en plats till webinaret den 6e Oktober, kl 13-14:

Anmälan är stängd.

Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form.
Thank you! Check your email for a link to the report.
Oops! Something went wrong while submitting the form.